Nätverket för unga världsförbättrare, humanister och aktivister.
Beirut part 2
Ja jag såg precis att jag skrev att jag skulle hålla er uppdaterad angående Beirut.
Känner mig tvungen att hålla mig till mitt ord och speciellt när jag åkte som RKUF representant.
Nu var det ungefär 2 veckor sen jag kom hem från Beirut och jag kom hem med massor av intryck av både landet
men även hur många ungdomar det är runt om i världen som engagerar sig för olika viktiga frågor.
Mitt minne sviker mig då mycket har hänt sen Beirut så egentligen så kopierar jag nu bara in min anteckningar från resan som jag skrev under min första dagar (en lite modifierad sådan ;) )
VARNAR ER FÖR ATT DETTA MÅSTE VARA DET LÄNGSTA BLOGGINLÄGGET I HUMANETS HISTORIA. Detta är för att jag även mailar samma version ( kanske lite saftigare) till vänner som har frågat om min resa. Blir roligt fast liiite drygt att upprepa samma histiora x antal ggr. Varnar även för att inte har orkat korrigerat stavfel och sånt.
Söndag: Åkte från Kastrup på söndag eftermiddag klockan 17:40 och mellanlandade i Frankfurt för att sedan komma fram till Beirut 02. Hade pratat med LSU om att jag skulle få transport fixat när jag kom fram eftersom dom andra kom 3 timmar innan med flyget från Arlanda. Men väl i Beirut kom det ingen och hämtade mig. Efter många om och men och ingen som svarade på mina samtal så hjälpte en snäll taxichaufför mig. Klockan hade då blivit 5 på morgonen och jag visste inte ens namnet på hotellet direkt i huvudet. Det enda jag visste var att det började på Le..C något.
Så vi åkte först till ett hotell men det var inte det rätta och efter att ha bläddrat i en turistbrochyr så hittade vi till slut rätt till hotellet Le Crillion. Klockan hade nu blivit 6 på morgonen och taxiresan gick på 95 $.
( Fick en stor ursäkt av YAP som var den libanesiska organisation som anordnade seminariet. Chauffören hade trott att även jag skulle flyga via Turkiet och missade då att jag flög med Lufthansa och därför missade min flight. Fick även tillbaka mina 95 dollar)
Måndag: Vaknade vid 12 och gick då ner till lobbyn. Där hittade jag dom andra ”svenskarna” och det var första gången vi träffades då jag inte kunde närvara på förberedelsemötet i Stockholm.
Dagen spenderades till lite sightseeing och vi besökte tre olika ställen; Hamra, Down town och slutligen tog vi en tripp till havet. När vi kom tillbaka hade nästan alla andra deltagare anlänt så vi åt en gemensam middag och sen gjorde vi bara en enkel lära känna varandra lek. Spenderade kvällen med att lära känna dom andra deltagarna och hamnade slutligen i mina grannars rum; sydafrikanerna där vi diskuterade allt mellan himmel och jord.
Tisdag: Var första dagen av seminariet. Dagen var blandad men vi berörde ämnen som advocay, lobbying, strategy och slutligen activity Vi gjorde olika gruppövningar som gav oss lite mer ”kött på benen”. Höll på mellan 9-19 så det var en lång dag. Efter den gemensamma middagen valde vi att dra till en "bar" i närheten. Galen stämning med massa dans och skratt. Kvällen avslutades sent på hotellet.
Onsdag: Seminariet började klockan 9 som vanligt och slutade 19. Vi pratade mycket om sociala medier och hur vi kan nå ut med vårat budskap till allmänheten bland annat. Hade även övningar i form av elevator pitch. Efter middagen klockan 19 skulle vi vid 21 gå ut till ett cafe/bar/restaurang i Beirut och kvällen var döpt till kulturkvällen. Jag var inte så jätte pigg och hade väl inte så där jätteroligt men det var intressant av den simpla anledningen att det inte var ett ställe som var typiskt för libanon med en kvinnlig sångerska som sjöng Frank Sinatra låtar. Resan dit tog 30 minuter och vi var till en början dom enda på stället. Väl tillbaka på hotellet satt vi uppe och pratade till långt in på småtimmarna.
Torsdag: Skulle vi äntligen röra oss utanför hotellets väggar och konferansavdelningen. Vi började med att åka till ett palestinskt flyktingläger där det bodde 18 000 palestinierna på en ofantligt liten yta i Beirut. Där fick vi en rundvandring och information om hur palestiniernas situation i Libanon ser ut. De har EN rättighet i Libanon och det är "The right to return home". Denna del av veckan var det jobbigaste. Vi hade en beväpnad man som gick med oss av säkerhetsskäl. När vi gick omkring i lägret så hängde det el- och vattenledningar precis ovanför våra huvuden. Det satt massor av affischer på en ung kille runt hela lägret. När jag frågade vem han var så fick jag svaret att det var en 16 årig kille som avled veckan innan på grund av att en vattenledning träffade honom när det regnade. De kallade dessa ledningar "Death Sky".
Det som var det galnaste med torsdagen var att vi efter besöket i lägret åkte ner till en av Beiruts finaste restauranger vid havet. Där vi tillsammans åt en middag bestående av mellan 20-30 olika rätter (Meze). Kontrasten mellan att besöka ett sjukhus som hade 45 sängar som var till för alla palestinier i hela Beirut. Besöka en förskola som kanske skulle läggas ner för att dom inte hade det som det kostade ekonomiskt att driva den 20 DOLLAR om dagen, till att gå och äta på en restaurang där vårat besök skulle kunna hålla förskolan igång minst 2 månader till.
Efter det drygt 4 timmar långa besöket på restaurangen valde vi att fortsätta våran sightseeeing till en annan del av Beirut. Vi gick runt på en marknad och jag fick möjlighet att shoppa lite souvernier. Vi satte oss på klipporna vid havet och diskuterade vårat besök i lägret lite kort.
Väl hemma på hotellet så tryckte de flesta in sig i ett av hotellrummen och diskuterade massor av ting, både seriöst och mindre seriöst. Jag blev lite chockad att folk i våran ålder ( de flesta 20-30) tycker det är så intressant att leka lekar som snurra flaskan hahaha. Diskussionen fortsatte i mitt rum (då min roomie inte sov där )den natten fram till 5 på morgonen.
Fredagen: Näst sista dagen av detta seminiarie. Det som jag har tyckt var jobbigast kring detta seminarie har varit att folk inte har passat tiden. Efter varje dag har vi gått en runda där alla har fått säga vad som har varit bra och mindre bra med dagen. Något som altid har kommit upp är "time keeping". Så fredagen börjar inte bättre än att jag kommer ner till frukosten och inser att det bara sitter 4 personer på utegården där frukosten serverades. Klockan var iofs 8:50 så jag tänkte att eftersom seminiaret börjar 9 så har väl alla redan ätit. När jag kommer ner till konferansavdelningen klockan 9 är ingen där. Vi startar 40 minuter senare och det bygger upp en frustration hos oss deltagare som under veckan har spenderat flera timmar genom att bara vänta på att folk ska dyka upp. Vi börjar med att diskutera besöket i lägret i smågrupper och sedan i storgrupp. Sen fortsätter vi med att kolla på olika TED videos som ska inspirera oss. ( http://www.ted.com/) . Dagen rullar på i stort sett som de andra dagarna med övningar och seminariet avslutas 19. Vi diskuterade flera gånger under dagen vart vi skulle gå ut på kvällen och man märkte att
vi hade helt olika ekonomiska bakgrunder men även olika syn på vad som var bäst för gruppen i helhet.
Innan middagen så skulle vi ha kulturkväll. Vi svenskar hade alla med oss knäckebröd, kaviar jag bidrog med lite djungelvrål och pepparkakor även och sen hade en kille en folkdräkt på sig och vi hade tagit med en skiva med svenska visor. Sen blev det smakprovning och våran kulturkväll avslutades med små grodorna som var översatt till engelska runt en liten midsommarstång HAHAHAHAHA. Jag offrade mig och tog på mig rollen som DJ.
(Ska lägga upp filmen när jag får den, så att ni får se)
Efter kulturkvällen så hade vi våran sista middag och planen efteråt var att vi skulle åka ner till downtown Beirut för att gå på nattklubb för att dansa. Det var en jättetrevlig kväll och fick även chans att möta upp min vän Jesper som nyligen flyttade till Beirut för att läsa arabiska.
Lördag: Sista dagen av semiariet och sista dagen med gänget. Kvällen innan avslutades ganska så tidigt för att vi skulle ju faktiskt börja med seminariet klockan 9 som planerat. Samma visa lördagmorgon med att hålla tider. Även fast workshopsledare hade beställt väckning varje dag klockan 8:30 så var det nu den sämsta uppslutningen någonsin. Vi fick skjuta upp seminariet en hel timme och resten av dagen skippade vi programmet för att mer diskutera fritt om veckan med mera. Vi gjorde utvärderingar av seminariet och "utvärderade" varandra . För er som inte vet gick det ut på att alla fick en lapp där man skrev sitt namn. Sen skickade man runt lappen så att alla kommenterade något på allas lapp och vice versa.
Jag hade äran att bo med en tjej från Libanon medan alla andra bodde med folk från sina respektive länder. Eftersom det svenska gänget skulle ta flyget klockan 3 natten mellan lördag och söndag och det enbart var jag och sydafrikanerna som skulle flyga hem på söndag så erbjöd hon mig att sova i hennes lägenhet på lördagen. Vi som var kvar på kvällen tog bussen ner på stan och mötte upp några av libanongänget på ett cafe. Min vän Jesper joinade även han oss. Vi strosade omkring på Beiruts gator och när vi sa hejdå till svenskarna så åkte jag och min roomie Sana hem till henne. Det var en upplevelse i sig. Från att ha vissa deltagare på seminairet som bodde i palestinska flyktingläger i Beirut som inte hade möjlighet att gå i skolan osv till att komma hem till en lägenhet där jag inte ens visste hur man använde kranen på toaletten HAHAHAH. Det var high class. Detta ledde in i en minst sagt intressant diskussion mellan mig och Sana. Sen kom även några av hennes vänner och joinade våran disskusion. Vi satt uppe länge den natten och snackade och sen var det läggdags inför avresan.
Söndag: Vaknade ganska sent på söndagen och planen var att Jesper skulle ta med mig ut på frukost. Insåg snabbt att denna plan inte skulle vara genomförbar så ringde och meddelade honom och väckte Sana. Hon ville ta med mig ut på riktigt frukost så vi gjorde iordning oss och begav oss ut på en liten roadtrip. Fick se delar av Beirut som vi inte hade sett innan när vi "turistade" och det var sjukt intressant. Kontrasten mellan de fattiga och dom rika var även den sjukt påtaglig när jag hängde med henne och diskuterade. Vi gick runt i de "finare" delarna av Beirut och besökte Gucci, Dolce and Gabbana och liknande butiker. Satte oss för att dricka te på ett "posh" ställe och fick höra hennes livs historia om föräldrar som jobbar i Dubai och vilka sociala koder det finns i Libanon. Hon bodde själv i lägenheten som var hennes föräldrars och hade en housekeeper som även bodde med henne för att sköta allt praktiskt. Lägenheten låg mitt i centrala Beirut med havsutsikt. Jag frågade henne om stranden och om hon besöker den ofta eftersom hon praktiskt taget bor vid den. Svaret blev att även om hon ville kunde hon inte gå till den stranden för att det inte var socialt accepterat för henne att gå till en "public beach". Att istället för att besöka en strand 2 minuter från hennes hem så kör hon till en annan strand som är en privat strand. Sana var en underbar person som jag verkligen räknar som en god vän och det var intressant att få spendera en dag utanför schemat och leva iaf lite som en libanes.
Mina erfarenheter av Sana och söndagen skulle jag kunna ägna ett helt blogginlägg åt men väljer att inte göra det för jag har nästan skrivit en novell nu. Det är ju sånt som händer när man MÅSTE plugga.
Ja min vecka var minst sagt spännande och jag har inte skrivit så mycket konkret om vad själva seminariet handlade om. Har massa information och pdf:er om ni är intresserade av hur man kan påverka som en ungdomsorganisation/förening så det är bara att säga till så kan jag skicka all information som vi fick under veckan.
Slutligen så tycker jag att alla bör få chansen att åka iväg på ett liknande seminarium. Jag har lärt mig otroligt mycket men det var intrycken och historierna som de andra deltagarna delade som jag lärde mig mest av. Det är inte så ofta heller som jag iaf har satts i en situation där man ska spendera en vecka med 25 andra personer i ett främmande land med människor du aldrig tidigare har träffat.
Jag har lyckats få vänner för livet och ideer som jag förhoppningsvis ska genomföra när tiden ges.
Vill även passa på att tacka den underbara styrelsen som jag sitter i, det är faktiskt Malmöstyrelsen som betalade min deltagaravgift för detta seminarium.
Nu ska jag återgå till min antropologi och min debattuppgift där jag imorgon ska debattera att västerländska medier styr världen.
Kärlek
Känner mig tvungen att hålla mig till mitt ord och speciellt när jag åkte som RKUF representant.
Nu var det ungefär 2 veckor sen jag kom hem från Beirut och jag kom hem med massor av intryck av både landet
men även hur många ungdomar det är runt om i världen som engagerar sig för olika viktiga frågor.
Mitt minne sviker mig då mycket har hänt sen Beirut så egentligen så kopierar jag nu bara in min anteckningar från resan som jag skrev under min första dagar (en lite modifierad sådan ;) )
VARNAR ER FÖR ATT DETTA MÅSTE VARA DET LÄNGSTA BLOGGINLÄGGET I HUMANETS HISTORIA. Detta är för att jag även mailar samma version ( kanske lite saftigare) till vänner som har frågat om min resa. Blir roligt fast liiite drygt att upprepa samma histiora x antal ggr. Varnar även för att inte har orkat korrigerat stavfel och sånt.
Söndag: Åkte från Kastrup på söndag eftermiddag klockan 17:40 och mellanlandade i Frankfurt för att sedan komma fram till Beirut 02. Hade pratat med LSU om att jag skulle få transport fixat när jag kom fram eftersom dom andra kom 3 timmar innan med flyget från Arlanda. Men väl i Beirut kom det ingen och hämtade mig. Efter många om och men och ingen som svarade på mina samtal så hjälpte en snäll taxichaufför mig. Klockan hade då blivit 5 på morgonen och jag visste inte ens namnet på hotellet direkt i huvudet. Det enda jag visste var att det började på Le..C något.
Så vi åkte först till ett hotell men det var inte det rätta och efter att ha bläddrat i en turistbrochyr så hittade vi till slut rätt till hotellet Le Crillion. Klockan hade nu blivit 6 på morgonen och taxiresan gick på 95 $.
( Fick en stor ursäkt av YAP som var den libanesiska organisation som anordnade seminariet. Chauffören hade trott att även jag skulle flyga via Turkiet och missade då att jag flög med Lufthansa och därför missade min flight. Fick även tillbaka mina 95 dollar)
Måndag: Vaknade vid 12 och gick då ner till lobbyn. Där hittade jag dom andra ”svenskarna” och det var första gången vi träffades då jag inte kunde närvara på förberedelsemötet i Stockholm.
Dagen spenderades till lite sightseeing och vi besökte tre olika ställen; Hamra, Down town och slutligen tog vi en tripp till havet. När vi kom tillbaka hade nästan alla andra deltagare anlänt så vi åt en gemensam middag och sen gjorde vi bara en enkel lära känna varandra lek. Spenderade kvällen med att lära känna dom andra deltagarna och hamnade slutligen i mina grannars rum; sydafrikanerna där vi diskuterade allt mellan himmel och jord.
Tisdag: Var första dagen av seminariet. Dagen var blandad men vi berörde ämnen som advocay, lobbying, strategy och slutligen activity Vi gjorde olika gruppövningar som gav oss lite mer ”kött på benen”. Höll på mellan 9-19 så det var en lång dag. Efter den gemensamma middagen valde vi att dra till en "bar" i närheten. Galen stämning med massa dans och skratt. Kvällen avslutades sent på hotellet.
Onsdag: Seminariet började klockan 9 som vanligt och slutade 19. Vi pratade mycket om sociala medier och hur vi kan nå ut med vårat budskap till allmänheten bland annat. Hade även övningar i form av elevator pitch. Efter middagen klockan 19 skulle vi vid 21 gå ut till ett cafe/bar/restaurang i Beirut och kvällen var döpt till kulturkvällen. Jag var inte så jätte pigg och hade väl inte så där jätteroligt men det var intressant av den simpla anledningen att det inte var ett ställe som var typiskt för libanon med en kvinnlig sångerska som sjöng Frank Sinatra låtar. Resan dit tog 30 minuter och vi var till en början dom enda på stället. Väl tillbaka på hotellet satt vi uppe och pratade till långt in på småtimmarna.
Torsdag: Skulle vi äntligen röra oss utanför hotellets väggar och konferansavdelningen. Vi började med att åka till ett palestinskt flyktingläger där det bodde 18 000 palestinierna på en ofantligt liten yta i Beirut. Där fick vi en rundvandring och information om hur palestiniernas situation i Libanon ser ut. De har EN rättighet i Libanon och det är "The right to return home". Denna del av veckan var det jobbigaste. Vi hade en beväpnad man som gick med oss av säkerhetsskäl. När vi gick omkring i lägret så hängde det el- och vattenledningar precis ovanför våra huvuden. Det satt massor av affischer på en ung kille runt hela lägret. När jag frågade vem han var så fick jag svaret att det var en 16 årig kille som avled veckan innan på grund av att en vattenledning träffade honom när det regnade. De kallade dessa ledningar "Death Sky".
Det som var det galnaste med torsdagen var att vi efter besöket i lägret åkte ner till en av Beiruts finaste restauranger vid havet. Där vi tillsammans åt en middag bestående av mellan 20-30 olika rätter (Meze). Kontrasten mellan att besöka ett sjukhus som hade 45 sängar som var till för alla palestinier i hela Beirut. Besöka en förskola som kanske skulle läggas ner för att dom inte hade det som det kostade ekonomiskt att driva den 20 DOLLAR om dagen, till att gå och äta på en restaurang där vårat besök skulle kunna hålla förskolan igång minst 2 månader till.
Efter det drygt 4 timmar långa besöket på restaurangen valde vi att fortsätta våran sightseeeing till en annan del av Beirut. Vi gick runt på en marknad och jag fick möjlighet att shoppa lite souvernier. Vi satte oss på klipporna vid havet och diskuterade vårat besök i lägret lite kort.
Väl hemma på hotellet så tryckte de flesta in sig i ett av hotellrummen och diskuterade massor av ting, både seriöst och mindre seriöst. Jag blev lite chockad att folk i våran ålder ( de flesta 20-30) tycker det är så intressant att leka lekar som snurra flaskan hahaha. Diskussionen fortsatte i mitt rum (då min roomie inte sov där )den natten fram till 5 på morgonen.
Fredagen: Näst sista dagen av detta seminiarie. Det som jag har tyckt var jobbigast kring detta seminarie har varit att folk inte har passat tiden. Efter varje dag har vi gått en runda där alla har fått säga vad som har varit bra och mindre bra med dagen. Något som altid har kommit upp är "time keeping". Så fredagen börjar inte bättre än att jag kommer ner till frukosten och inser att det bara sitter 4 personer på utegården där frukosten serverades. Klockan var iofs 8:50 så jag tänkte att eftersom seminiaret börjar 9 så har väl alla redan ätit. När jag kommer ner till konferansavdelningen klockan 9 är ingen där. Vi startar 40 minuter senare och det bygger upp en frustration hos oss deltagare som under veckan har spenderat flera timmar genom att bara vänta på att folk ska dyka upp. Vi börjar med att diskutera besöket i lägret i smågrupper och sedan i storgrupp. Sen fortsätter vi med att kolla på olika TED videos som ska inspirera oss. ( http://www.ted.com/) . Dagen rullar på i stort sett som de andra dagarna med övningar och seminariet avslutas 19. Vi diskuterade flera gånger under dagen vart vi skulle gå ut på kvällen och man märkte att
vi hade helt olika ekonomiska bakgrunder men även olika syn på vad som var bäst för gruppen i helhet.
Innan middagen så skulle vi ha kulturkväll. Vi svenskar hade alla med oss knäckebröd, kaviar jag bidrog med lite djungelvrål och pepparkakor även och sen hade en kille en folkdräkt på sig och vi hade tagit med en skiva med svenska visor. Sen blev det smakprovning och våran kulturkväll avslutades med små grodorna som var översatt till engelska runt en liten midsommarstång HAHAHAHAHA. Jag offrade mig och tog på mig rollen som DJ.
(Ska lägga upp filmen när jag får den, så att ni får se)
Efter kulturkvällen så hade vi våran sista middag och planen efteråt var att vi skulle åka ner till downtown Beirut för att gå på nattklubb för att dansa. Det var en jättetrevlig kväll och fick även chans att möta upp min vän Jesper som nyligen flyttade till Beirut för att läsa arabiska.
Lördag: Sista dagen av semiariet och sista dagen med gänget. Kvällen innan avslutades ganska så tidigt för att vi skulle ju faktiskt börja med seminariet klockan 9 som planerat. Samma visa lördagmorgon med att hålla tider. Även fast workshopsledare hade beställt väckning varje dag klockan 8:30 så var det nu den sämsta uppslutningen någonsin. Vi fick skjuta upp seminariet en hel timme och resten av dagen skippade vi programmet för att mer diskutera fritt om veckan med mera. Vi gjorde utvärderingar av seminariet och "utvärderade" varandra . För er som inte vet gick det ut på att alla fick en lapp där man skrev sitt namn. Sen skickade man runt lappen så att alla kommenterade något på allas lapp och vice versa.
Jag hade äran att bo med en tjej från Libanon medan alla andra bodde med folk från sina respektive länder. Eftersom det svenska gänget skulle ta flyget klockan 3 natten mellan lördag och söndag och det enbart var jag och sydafrikanerna som skulle flyga hem på söndag så erbjöd hon mig att sova i hennes lägenhet på lördagen. Vi som var kvar på kvällen tog bussen ner på stan och mötte upp några av libanongänget på ett cafe. Min vän Jesper joinade även han oss. Vi strosade omkring på Beiruts gator och när vi sa hejdå till svenskarna så åkte jag och min roomie Sana hem till henne. Det var en upplevelse i sig. Från att ha vissa deltagare på seminairet som bodde i palestinska flyktingläger i Beirut som inte hade möjlighet att gå i skolan osv till att komma hem till en lägenhet där jag inte ens visste hur man använde kranen på toaletten HAHAHAH. Det var high class. Detta ledde in i en minst sagt intressant diskussion mellan mig och Sana. Sen kom även några av hennes vänner och joinade våran disskusion. Vi satt uppe länge den natten och snackade och sen var det läggdags inför avresan.
Söndag: Vaknade ganska sent på söndagen och planen var att Jesper skulle ta med mig ut på frukost. Insåg snabbt att denna plan inte skulle vara genomförbar så ringde och meddelade honom och väckte Sana. Hon ville ta med mig ut på riktigt frukost så vi gjorde iordning oss och begav oss ut på en liten roadtrip. Fick se delar av Beirut som vi inte hade sett innan när vi "turistade" och det var sjukt intressant. Kontrasten mellan de fattiga och dom rika var även den sjukt påtaglig när jag hängde med henne och diskuterade. Vi gick runt i de "finare" delarna av Beirut och besökte Gucci, Dolce and Gabbana och liknande butiker. Satte oss för att dricka te på ett "posh" ställe och fick höra hennes livs historia om föräldrar som jobbar i Dubai och vilka sociala koder det finns i Libanon. Hon bodde själv i lägenheten som var hennes föräldrars och hade en housekeeper som även bodde med henne för att sköta allt praktiskt. Lägenheten låg mitt i centrala Beirut med havsutsikt. Jag frågade henne om stranden och om hon besöker den ofta eftersom hon praktiskt taget bor vid den. Svaret blev att även om hon ville kunde hon inte gå till den stranden för att det inte var socialt accepterat för henne att gå till en "public beach". Att istället för att besöka en strand 2 minuter från hennes hem så kör hon till en annan strand som är en privat strand. Sana var en underbar person som jag verkligen räknar som en god vän och det var intressant att få spendera en dag utanför schemat och leva iaf lite som en libanes.
Mina erfarenheter av Sana och söndagen skulle jag kunna ägna ett helt blogginlägg åt men väljer att inte göra det för jag har nästan skrivit en novell nu. Det är ju sånt som händer när man MÅSTE plugga.
Ja min vecka var minst sagt spännande och jag har inte skrivit så mycket konkret om vad själva seminariet handlade om. Har massa information och pdf:er om ni är intresserade av hur man kan påverka som en ungdomsorganisation/förening så det är bara att säga till så kan jag skicka all information som vi fick under veckan.
Slutligen så tycker jag att alla bör få chansen att åka iväg på ett liknande seminarium. Jag har lärt mig otroligt mycket men det var intrycken och historierna som de andra deltagarna delade som jag lärde mig mest av. Det är inte så ofta heller som jag iaf har satts i en situation där man ska spendera en vecka med 25 andra personer i ett främmande land med människor du aldrig tidigare har träffat.
Jag har lyckats få vänner för livet och ideer som jag förhoppningsvis ska genomföra när tiden ges.
Vill även passa på att tacka den underbara styrelsen som jag sitter i, det är faktiskt Malmöstyrelsen som betalade min deltagaravgift för detta seminarium.
Nu ska jag återgå till min antropologi och min debattuppgift där jag imorgon ska debattera att västerländska medier styr världen.
Kärlek
Lägg till en Kommentar
© 2009 Skapad av Simon hos Ning. Skapa ett eget socialt nätverk
Emblem | Rapportera en händelse | Integritet | Användarvillkor
Du måste vara medlem i Humanet för att lägga till kommentarer!
Delta i det här sociala nätverket